Tomorrow night, at Club Jesus in Berlin.
Very soon in Crónica
“Erotikon†reviewed by soundofmusic.nu
Bakom The Beautiful Schizophonic döljer sig portugisen Jorge Mantas. Hans senaste album, Erotikon, utgörs av långsamt böljande drone-stycken, enligt pressreleasen med ett mer eller mindre tydligt erotiskt/romantiskt tema skvalpande i bakgrunden. Musiken ligger som en tunn, varm morgondimma i rummet. Anslaget är så mjukt att jag snarast vill kalla det silkeslent. Faktum är att albumet är så undflyende och skirt att det nästan blir provocerande. Men jag är inte säker på att detta nödvändigtvis måste vara något negativt, det hela är så väl genomfört att jag faktiskt kapitulerar.
Ute pÃ¥ ambient-/drone-marknaden finns en uppsjö med liknande skivor. Gränsen för när de blir trÃ¥kiga eller helt enkelt utbytbara är hÃ¥rfin. Men här tycker jag mig ändÃ¥ hitta en relativt personlig stil, en smÃ¥tt förförande grundton. I grunden handlar det ju enbart om ifall det fungerar eller inte. Och här tycker jag att det fungerar. Ett jämnt album, men nÃ¥gra spÃ¥r sticker ut mer än andra. I “Blumarine” bubblar det till lite med en slags undervattenskänsla. “Musgo” blandar kvittrande smÃ¥fÃ¥glar med radiovÃ¥gsbrus och “Alba” samplar en inspelning frÃ¥n 1860 av “Au Claire de la Lune” – sannolikt den första inspelningen av en mänsklig röst, gjord pÃ¥ en sÃ¥ kallad fonoautograf.
Erotikon är ett sÃ¥ pass vackert album, sÃ¥ pass rent i sin form, sÃ¥ pass ljuvligt flytande att det blir lite svÃ¥rt att inte tycka om. Jag läser pÃ¥ konvolutet att röst, piano, gitarr och Fender Rhodes smyckar ut ljudbilden. Typiska element men alls inte särskilt lätta att urskilja här. Att dessa akustiska inslag är sÃ¥ väl integrerade i musiken gör att albumets skimrande “kärlekssÃ¥nger” fÃ¥r en mystisk och hemlighetsfull karaktär. Nämnde jag att det lÃ¥ter drömskt ocksÃ¥? Mattias Jonsson
via soundofmusic.nu
“Lovely Banalities†reviewed by Blow Up
La sequenza di ‘banalità adorabili’ si snocciola in piccoli quadri di elettroacustica — digital music sovente penetrati da registrazioni sul campo raccolte nella città natale di Marjampole. Dalla title track in poi la crudezza timbrica si addolcisce di melodie glitch e ninna nanne incerte (Music Box). Gintas KraptaviÄius è molto bravo nella rifinitura della scheggia, nel fare di un’inezia un piccolo universo. Se si accetta la programmatica frammentarietà , il disco dà più di uns soddisfazione. Interessanti i podcasts free sul suo sito.
“Erotikon†reviewed by Blow Up
Lui è portoghese, si chiama Jorge Mantas e ha una magnifica ossessione (che ben si desume sin dai titoli dei due album finora realizzati, “Musicamorosa” del 2007 e questo “Erotikon” di fresca stampa). Ovvero tutto quel che concerne la sfera sessual-sentimentale, preponderante se non unica ragion d’essere di una musica d’intrinseco temperamento erotico e passionale. E la formula per dar luogo a questo tormentato torrente d’esplosioni e d’ardori amorosi à al tempo stesso semplice ad efficace: un’insistita concatenazione di cellule armonico-melodiche, affastellamenti di loop che tutto ingoiano, assorbono e sommergono – persino voci, registrazioni d’ambiente e strumenti di natura ortodossa (pianoforte, chitarra, fender rhodes) – in un impetuoso e appassionato drone para-sinfonico. Pensate a un William Basinski col cuore in tempesta, al canto di Orfeo capace di neutralizzare il richiamo incantatorio delle sirene o, in maniera milto più romanticamente in tema, al quel culto dell’amour courtois, misto di desiderio erotico e realizzazione spirituale, abilmente evocato dagli stordenti quindici minuti dedicati a Eleonora d’Aquitania. Omnia vincit amor! Nicola Catalano
New Crónicaster: “Ruminagem remix†by Miguel Cabral, Carlos Santos & João Silva
Industrial archaeology is a rich field of exploration for transdisciplinary arts. The machines and the “junk†that witnessed the past of the “Casa da Moagem†in Fundão, Portugal, are used by Miguel Cabral, Carlos Santos and João Silva to create an installation that is also a complex musical “instrument” that is performed alongside the audio and video recordings made on site. ruminagem.wordpress.com
“Lectures†reviewed by Rockerilla
Dopo aver di recente (Rockerilla 349) tessuto le lodi di Tomas Bednarczyk, ci trovia- mo a parlare di un altro giovane polacco attivo da qualche anno in contesti di musica di ricerca. Piotr Kurek (1978) omaggia, con un atteggiamento che si colloca a metà strada tra lo spirito di devozione e il rigore filologico, la vita e l’opera di Cornelius Cardew con dieci brevi composizioni originariamente realizzate per un festival celebrativo dedicato al grande compositore britannico nell’ottobre del 2007. In un flusso sonoro tanto affascinante quanto inquietantemente enigmatico, si mescolano o si alternano felici intuizioni di chiara matrice improvvisativa – strumentali o laptop-generate, dal retrogusto jazz o dal fiero cipiglio accedemico – a stralci di discorsi estrapolati da un certo numero di conferenze tenute da Cardew – considerato a ragione fine teorico, oltre che grande compositore e musicista. Determinante, per la riuscita del progetto, il contributo di Walter Cardew, figlio di Cornelius recentemente salito agli onori delle cronache musicali per il controverso progetto Walter & Sabrina, che ha messo a disposizione di Kurek un archivio privato di registrazioni perlopiù inedite. Vincenzo Santarcangelo
Mosaique live in Berlin
Tomorrow night Mosaique will perform a live set at Club Jesus in Berlin. You can freely download “Filareâ€, Mosaique’s release in Crónica.
“Lovely Banalities†reviewed by Neural
There are fourteen different tracks in “Lovely Banalities”, the second release on Crónica for the Lithuanian sound- artist Gintas K. Although there are multiple “field recording” interludes, they result in a rather continuous, and evocative flow of sound. They are made of synthetic articulations, improvised digital digressions, or minimal modulations. Finally, those that are in a sophisticated and calibrated shape are used in abstract sound events. Modulations that integrate elements from alien melodies, natural and artificial sounds, in a poetic setting, not detached from unexpected events, are artfully reworked and handled. White noise, tonal inflections, “glitches”, floating pulses, and noisy drifts, giving rise to imaginative narratives, pervaded by a familiar estrangement, effective – ultimately – in immersing us even deeper, in subtly adventurous listening. Aurelio Cianciotta
Vote for Lia! (until November 22)
The video “Construction 76†by Lia is in an online competition in Austria until the 22nd of November. Please donate a little bit of your time by voting for it with 100 points!
The site is in german, so here are a few instructions how to sign up and vote:
- Go to http://www.contentaward.at/abstimmen
- “zur Anmeldung”
- Als neuer Benutzer/ neue Benutzerin registrieren
- Weiter zur Abstimmung
- Choose the video “Construction 76” (in the category Open)
- please vote with 100 points…
- get 1001 thank-yous from Lia! :)